Tala engelska lika viktigt som internet för dagens företag?

I en artikel i utbildningsbilagan som följde med måndagens Dagens Industri konstaterar Julia att the Financial Times har rankat engelskan som världsspråk som en välståndsfaktor på samma nivå som internets framväxt och kvinnors breda intåg på arbetsmarknaden i sin rapport ”The fifty ideas that shaped business today”.

Julia säger även att ”utan ett gemensamt språk skulle inte världshandeln, och de facto vårt välstånd, ha kunnat utvecklas på det sätt som den gjort under de senaste hundra åren.”

Utdrag ur artikel i Dagens Industri

I en nyligen publicerad bilaga från Financial Times, där man identifierat de 50 viktigaste faktorerna som skapat affärsvärlden av idag, sätts framväxten av engelskan som världsspråk på samma nivå som framväxten av internet och kvinnors breda intåg på arbetsmarknaden.

Vi ställde frågan till Julia Linden-Hill, grundare av Executive English:
Är det engelska språket lika viktigt som att ha en internetuppkoppling för dagens företag?

Jämförelsen är naturligtvis omöjlig att göra, men vad the Financial Times säger är att utan ett gemensamt språk skulle inte världshandeln, och de facto vårt välstånd, ha kunnat utvecklas på det sätt som den gjort under de senaste hundra åren.

Det gäller inte bara affärsvärlden, även inom till exempel kultur, politik och forskning har engelskan en unik ställning som kommunikationsplattform och inte minst internets framväxt hade varit omöjlig utan ett gemensamt språk.

Men ska inte alla tala kinesiska nu?

– I dagsläget är engelskan helt dominerande, även i affärer med Kina. För 2000 år sedan var det mycket användbart att tala grekiska och år 2100 kanske det är mandarin som gäller, men i dagsläget finns det inget språk som konkurrerar med engelskan. Och det bevisas väl inte minst av den explosionsartade utbyggnaden av språkskolor som lär ut engelska i just Kina.

Om man bara jobbar inom Sverige eller Skandinavien, behövs verkligen engelskan då?

– Engelskan har en otroligt viktig roll för kommunikationen mellan länder och företag även där ingen av parterna har engelska som förstaspråk. När Merita gick samman med Nordbanken användes först svenska som koncernspråk, men när danska Unibank anslöt övergick man till engelska, trots att samtliga företag kom från nordiska länder. Troligtvis var det av praktiska skäl, men det kan också vara så att man till viss del valde engelskan för att det är ett neutralt språk och lika ”svårt” för alla vilket gjorde att ingen part i fusionen fick fördelen av att kommunicera på sitt eget språk. – En annan aspekt man inte får glömma är att en fjärdedel av alla svenska företag är utlandsägda, vilket ställer krav på språkkunskaperna. Dessutom förekommer det i allt högre utsträckning utländska chefer även på ”svenska” företag. Därför ökar kraven på att kommunicera på engelska, även inom ”svenska” företag.

Har de ökade kraven även påverkat efterfrågan för utbildningar inom affärsengelska?

– Absolut. Vi startade Executive English i januari 2008, precis i inledningen av finanskrisen, men ändå hade vi en flygande start och har sett en ökad kundtillströmning varje år. Det är en bred mix av chefer och medarbetare inom såväl privat som offentlig sektor som har det gemensamma att de vill lära sig engelska som de har direkt nytta av i sin arbetssituation.

Klicka här för att se intervjun med Julia Linden-Hill i Dagens Industris utbildningsbilaga.